Beas Bakrus

Det är ganska lätt att komma på en anledning att äta tårta. Den här gjorde jag i en handvändning för att jag och karln min varit tillsammans i 5 månader:
Min första tårta! Någonsin!
Köpte marängbottnar i affärn, vispade grädde och rörde ner hackad daim, och garnerade fint med banan och konserverade mandarinklyftor. Dock upptäckte jag att det kanske inte var så himla smart att ha banan på tårtan, i.o.m att bananen blev ganska brun och ful över natten...


Sen fyllde jag år! En underbar dag! Jag var inte sen att sno ihop en tårta då heller! Fast folk kom lite tidigare än jag räknat med, så jag satt och vispade grädde när folk kom...
Köpte tårtbotten på ica, för jag tänkte inte stå och göra tårtbotten i en ugn som jag inte ens kunde få in min laptop i (vad jag nu menar med det, hatar jag min laptop?). Sylt och grädde i undre lagret, marsankräm i övre lagret. Hade ingen sprits heller, men improviserade med en plastpåse som jag klippte bort ett hörn på. Jag tinade en bunt euroshopper-jordgubbar i rumstemperatur på hushållspapper, och valde ut de minst slaskiga att dekorera tårtan med. Daim på påse och konserverade mandariner. Blev mäkta trevligt.


Och vad ville min dragspelstokiga karl ha när han fyllde år? En dragspelstårta. Jahapp. Jag planerade i två veckor för att kunna få den att se någorlunda ut som hans Raggie Special.
Min första tårta med egen tårtbotten!
Med sylt och grädde i nedersta lagret, marsankräm och banan i andra lagret och daimgrädde i översta lagret. Men den här jäkeln behöver nog ett eget inlägg någon gång, för det var lite knixande och donande innan den såg någorlunda dragspelig ut. Kan avslöja att den var mäkta god!

Jahapp, då hade man bara röd jäst kvar (jäst för söta degar) så får man hitta på nåt fint att baka av det också. Tog ett enkelt recept på vanligt vitt matbröd som jag halverade och modifierade efter mitt slutetavmånaden-kylskåpsinnehåll. Ungefär så här blev det:

25 g jäst för söta degar (ett halvt paket, det är bara att dela på diagonalen)
2 1/4 dl vatten, ungefär. (degspad går att ersätta med det mesta, här funkar det t.ex med mjölk istället, men jag är snål och väljer vatten)
½ msk farinsocker (går bra med honung/sirap också, och förmodligen vanligt socker också)
½ tsk salt
1 msk hot tacosauce
*några duttar cajennepeppar (* tyckte jag då. hade varit suveränt med färska kryddor som basilika el rosmarin eller nåt, men det har man ju inte.)
*10 drag på vitlökskvarnen
*en dutt grillkrydda
4-6 dl vetemjöl

1. Sätt ugnen på 200 grader.
2. Jag är inte så noga med värmen på degspadet, det brukar vara en smula varmare än krankallt. Smula ner jästen i spadet, ha i sockret och rör om.
3. Häll i salt, tacosås och kryddor och rör om.
4. Rör i mjöl tills degen blir någorlunda hanterbar och släpper bunken en smula. Elvisp med degkrokar är suveränt, likaså matberedare, men sånt har jag ju inte.
5. Jäs i 40 min - varmt & övertäckt. Iom att ugnen är påslagen och varm funkar det bra att ställa degen på, eller i närheten av, spisen.
6. Gör en limpa eller bullar. Lägg på plåt - pensla om du vill - jäs igen. Räcker till en limpa, eller 15 "bullar".
7. Häv in i ugnen tills det verkar klart. 10-15 minuter för bullar, kanske 30-45 minuter för limpa.

Mja, nu räckte min deg av någon anledning bara till 8 bullar, annars hade de ju blivit megaminismå om jag gjort 15!  Och inte orkar jag bre en miljard småbullar inte. De blev rätt så goda, kryddiga och fina som jag misstänkte, men jag skulle nog haft tomatjuice istället för vatten kanske, och möjligtvis mer tacosås. Mäkta sega också, fast på ett gott vis. Undrar om originalbullarna skulle ha blivit det med, det stod i originalreceptet att man kunde pensla dem om man ville, det kanske skulle ha gjort dem mindre sega. Sen gick det åt en himla massa mjöl för att baka ut dem, annars skulle jag haft 2/3 av bullarna kvar på fingrarna.

På det hela taget ett bra experiment. Om jag kommer på nåt bra sätt att stoppa kött i dem också kanske jag kan få karln min att äta några också.

Jag har gjort vitlöksscones! Skitgoda! Jag är bäst! Och jag är inte sämre än att ni också ska få smaka! Här har ni!

Vitlöksscones
8 Bitar

2 dl Grahamsmjöl
2 dl Vetemjöl
1/2 tsk Salt
2 tsk Bakpulver
50 g Smör (Jag tog en halv dl flytande milda, så slipper man knåda, då är det bara att röra om.)
2 Vitlöksklyfta; stor, pressad (Tog 3=). Äääälskar vitlök!)
1/2 dl Persilja; hackad (Jaaa, jag hade ingen persilja, men det blev gött ändå!)
1 1/2 dl Mjölk

1. Sätt ugnen på 250°.
2. Blanda mjöl, salt och bakpulver i en bunke.
3. Fördela fettet med fingertopparna till en grynig massa.
4. Tillsätt pressad vitlök och hackad persilja.
5. Blanda ner mjölken och arbeta snabbt samman till en deg. Den går fint att göra i matberedaren (Inte för att jag har sådan lyxapparatur).
6. Dela degen i en stor bit per fyra färdiga bitar (dvs ska man göra 8 bitar - dela degen i två bitar) och lägg dem på bakpappersklädd plåt. Platta ut varje del med mjölad hand till en rund kaka ca 15 cm i diameter. Skåra varje kaka med en mjölad kniv. (Va? Jäkla matematik för några jäkla scones... Jag delade eländet i fyra delar, plattade till dem ordentligt och skårade dem aldrig. Det blir mer som megagrova tekakor då, men jag gillar det. Är jag på gott humör kanske jag till och med naggar dem med en gaffel innan så går det dela dem fint. Gör som DU vill och tycker blir godast!)
7. Grädda i mitten av ugnen ca 10 minuter. Bryt isär kakorna och servera dem nygräddade.

Blev hur smarrigt som helst till min lite improviserade soppa (ost- och broccolisoppa på pulver, med tacoköttfärsen sen igår) med lite lättmargarin och halvlagrad prästost på. Eh, margarinet och osten på sconsen då, inte på soppan.


(vi råkade äta upp två av sconsen innan jag hann ta ett kort, men ungefär så här goda såg de ut. Yay!)

Tugga vidare!

Ja, det är väl dags att ge sig in i bloggarsvängen. Jag har ju trots allt både tangentbord och någorlunda förmåga att få ner bokstäver i en ordning så det kan utläsas och ges en mening. Jag förstår att om du hittat hit av en slump och egentligen inte vet vem i helvete jag är, så skulle du uppskatta om jag berätta det nu. Men vi får väl se om jag kommer gå in närmare på det. Vi tar det sen. Jag ser ut ungefär så här i alla fall...

...och det kanske säger en hel del. Vad vet väl jag. Bilden är inte helt ny, men ändå rätt representativ.

Det var väl en fantastisk första blogg? Snart kommer ett riktigt inlägg, inte ett sånt här med allmänt bjafs.
Ha en trevlig, um, morgon!